Petterssons gör skillnad

• Tweet
• Sharebar

• Tweet

Av Eva-Marie

Nej jag drar inte alla över samma kam och det gör inte Arne heller. Arne är en bloggbesökare som har hört av sig till mig och vill förmedla berättelser från arbetslivet då religion slänger grus i maskineriet så att säga. Vi förflyttar oss till nutid i Malmö och arbetsplatsen är lastbil.

En dag kom det till arbetsplatsen en man som skulle vara med i förarhytten för att senare eventuellt bli anställd. Mannen, vi kan kalla honom för Ali, var ditsänd från arbetsförmedlingen. Han såg ut som många andra Malmöbor, nordafrikanskt utseende och från den regionen var hans härkomst. Arne blev Alis handledare och färden kunde börja.

När man får en ny kollega gör man det bästa av det för det är ju en blivande kompis man har bredvid sig. Man pratar om ditt och datt, visar och berättar lite om sig själv och frågar om den andra …ja ni vet. Helt enkelt vanligt medmänskligt bettéende, en liten nyfikenhet med vem man stiftar bekantskap med. Ali var muslim och det kom snabbt upp för Ali berättade att han har en svensk fru som konverterat men är inte ännu så kunnig om islam så slöjan åker på sen.

Det blev snabbt problem i förarhytten ty muslimen kunde inte distribuera sprit. Han kunde inte köra lastbilen om godset var alkohol och en levarans till Systembolaget var  ”a big no no” eller på hans tungomål och vokabulär HARAM. Muslimen kunde inte dra in pallar med gods om han misstänkte att dessa innehöll SPRIT. ( hur gör han med spolarvätska till sin egen bil, eller lastbil?)

Ali skulle i förlängningen om han blev anställd hos åkaren köra lastbilen själv, inom distribution kör man ensam. Kan man anställa en islamist, gjorde Ali sig oanställbar? Som sagt tidigare var Ali ditsänd av arbetsförmedlingen och de stod även för Alis ekonomiska ersättning, alltså du och jag. Privata arbetsgivare skall ha avkastning direkt, ej debiteringsbart arbet ger ingen vinst, endast utgift, då är religion på arbetstid risk för minskad vinst.

Fredagar var ett kapitel för sig, då smög sig en oro över hans väsen,  då hägrade bönen och den skulle  helst utövas i moskén men till hans fördel kan man säga att det inte var livsviktigt  var han bad men såklart helst i en moské och det kvittade i vilken. Vid några tillfällen fungerade det, då man befann sig i närheten och den anställde bakom ratten kunde släppa av honom och sedan hämta upp honom. Men i längden……..nej det fungerade inte och sagan blev kort då muslimen rök ihop med an annan anställd och så tog det slut med den praktiken.

Var Ali är idag förtäljer inte denna berättelse. Vad bråket gällde vet inte Arne för det avhandlades på  två andra vilda tungomål än just det skånska och om det är rasism vet vi inte heller. Svenskjugoslav mot nordafrikan, kanske rasism eller kanske inte.