Människohyenor
Av Eva-Marie
På en måndagsmorgon möts vi ofta av en fråga från den vi möter , ”hur har helgen varit?” En artighetsfras kollegor emellan och ofta har helgen varit bra, MEN sedan kommer man lätt in på hur helgen varit för andra Malmöbor och andra svenskar och då är det inte lika muntert längre. I vår stadsdel händer det mycket skit liksom 
i en del andra delar av staden.
Igår cyklade jag till Lomma, en liten ort utanför Malmö men helt klart på avstånd för att man kan mäkta med att trampa dit. I denna lilla ministad vid kusten är det lugnt fast det blåste halv storm igår. Ett ställe att flytta till om man är stadd vid kassa så att säga. Måttet är rågat för mången Malmöbo och många gör en flytt inom staden till område mer åt väster, kanske inte så långt som till havet men man gör så gott man kan för sin familj.
Att sitta i soffan senare på kvällen och få ta del av kriminalitet som hänt ett ”stenkast” hemifrån känns rent ut sagt för djävligt och man undrar vad är det för fel på folk. Att det skulle vara ”gamla” malmöbor eller våra barn som beter sig på detta sätt finns liksom inte på kartan. Man blir ledsen och man blir arg när man läser att ännu en gång har ungdomar attackerat räddningstjänst. Polisens informatör Calle Persson låter meddela att ingen person kom 
till skada när flockdjuren kastade sten och glasflaskor på brandmän och polis som var på Professorsgatan för att släcka en bil som brann. När bilen exploderade slungades bildelar ut på gatan.
Jag fortsätter att läsa om den 16-årige pojken som samma kväll blev rånad av minst åtta personer/hyenor. Han misshandlades och hotades med kniv och svimmade av en stund efter slagen. Polisen sökte med hund och helikopter efter rånarna som springandes tog sig ifrån parkeringsplatsen vid Lindängens idrottsplats. En 15-åring greps en bit därifrån. Att se helikopter mot en blå himmel nu en vanlig syn, friskt?
Som Malmöbo och mamma funderar och förfasar jag mig över VAD LÄMNAR VI TILL VÅRA BARN?? Inte var det såhär det skulle bli med internationell solidaritet arbetarklassens kampenhet……. att vara snäll anses som en svaghet av ”våra” invandrare. Dag för nytt motto Snäll mot dom snälla och hård mot dom hårda?
Lindström
28 augusti, 2012 kl 15:53
Just det Pica pica det kan vi inte lastas för . Det känns inte ok att dessa nya svenskar föraktar vårt sätt att leva när de är i Sverige och att de straffar sina döttrar (och söner) om de vill bli mer som oss. Att leva som vi svenskar kan bli deras barns dödsdom. För dom är det fult att vara svensk eller så ser de sin makt över barn och kvinnor hotade då vi är humana och tillåts att tänka själv.
Eva-Marie
28 augusti, 2012 kl 14:03
Nu är jag i grunden uppväxt och uppfostrad här i Sverige men om inte hade varit det? Och kommit hit med mina föräldrar från ett MENA-land? De väljer en make till mig från det ursprungliga landet och han slår mig? Mina föräldrar håller med min man och mina svenska väninnor säger tvärtemot. Då uppstår kulturkrockar som vi i Sverige rimligen inte kan lastas för.
28 augusti, 2012 kl 08:16
Hej Pica pica tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. Tänker på det du skrev ”om du inte bättrar dig” och att det skulle vara en ”kärleksfull ledning” när de slår med käppen.
Dessa muslimska män tar verkligen sitt ansvar på allvar med att uppfostra en annan människa, sin egen hustru. Undrar om dessa ”ouppfostrade” hustrur gillar behandlingen eller om det föder hat?
ETT hårt slag med din svenska knölpåk på en sådan man borde göra susen och sedan tack och godbye.
Det krävs en annan kulturell syn OCH barnuppfostran än den svenska för att käppen skall fungera. En svensk kvinna som blir ihop med en sådan grottmänniska måste först brytas ner för att kunna ta emot slagen utan att slåss själv.
http://petterssons.bloggsida.se/politik/blankt-fornekande-del-tva
Jag är ibland på en arbetsplats med kulturkrockar. Där kan man inte ge och ta utan där finns endast i samtal med muslimerna….antingen att JA eller NEJ. Stenhårt och det har sina skäl.
Eva-Marie
28 augusti, 2012 kl 00:05
En annan reaktion på i Eva-Maries artikel är att vara ”hård mot de hårda”. Jag har fört många diskussioner med muslimer och har varit väldigt rak och öppen med mina åsikter. T ex vi pratade om mannens rätt att slå sin hustru. Jag fick förklarat om att det inte var misshandel (de har en liten käpp) utan kärleksfull ledning. En man frågade om hur min reaktion på detta skulle vara, om jag inte skulle bättra mig. Jag svarade att mannen i så fall skulle få smaka på en svensk knölpåk! Kvinnorna spärrade upp ögonen – men männen skrattade!!
Vårt daltande och konflikträdsla tar de som svaghet och blir än värre nästa gång. Nu är jag emot våld men humor kan vara ett vapen också.
27 augusti, 2012 kl 20:02
Ruben:
Det hoppas man sker i stort i hela landet..
Om det sedan hjälper i Absurdistan,som kan jämföras med en diktatur och enpartistat,är en annan fråga !!
27 augusti, 2012 kl 19:57
Eva-Marie:
Låt oss då hoppas att alla kommer till insikt om vad som sker i verkligheten, och får ”ännen å soffelåget” 2014!
27 augusti, 2012 kl 19:05
Pica pica jag minns det som igår men våra barnbarn kommer aldrig att förstå.
Jag har en del grannar som vuxit upp på Rosengård och då var det bra…men det var sådär 30,40 år sedan nu.
Ruben….3 års fängelse….ett hån. Jag fattar inte heller varför inte våra politiker gör något. Det verkar som om de lurpassar på varandra , ett litet förlupet ord och man är ute i kylan.Att sitta vid köttgrytorna är prio ett för politikerhäckarna och vi låter dom.
Osborn såklart som korvspad att det inte blir fackeltåg för då måste minst en arabunge skjutas först eller en glasruta till somalisk förening kraschas.
Eva-Marie
27 augusti, 2012 kl 16:56
Ja det är verkligen kontrasternas stad,som gammal Malmöbo är det fruktansvärt att se dess förfall. Men det konstiga är att de flesta man pratar med (svenskar) så tycker alla likadant.
Varför tar ingen ansvarig tag i det här som vi fått oss på halsen. Varför gör vi ingenting själva? Hörde nyss på radion att ”dåren” som var ansvarig för vansinneskörningen tidigare i år, där en 60-årig man fick sätta livet till,blev dömd till,hör och häpna 3 års fängelse!!
27 augusti, 2012 kl 14:25
Nostalgi Eva-Marie! Jag bodde i Malmö och arbetade i Lomma. Men jag flyttade i tid, då det fortfarande var svenskt. Ganska många ”svenskar” bodde tom i Rosengård. Tillbringade många helger i Köpenhamn och kom hem på söndag kväll. Inga problem att gå ensam hem genom sta’n.
27 augusti, 2012 kl 12:26
Var är fackeltågen, löpsedlarna, SVTs nyheter ???
Nä det var ju bara svenskar som drabbades det får man ju tåla.