Saudi, vänner och turism.

  • Sharebar


Av Eva-Marie

Medan vi sov efter den guidade rundturen i Malmö skedde ännu ett knivrån. Denna gång var det ett snabbmatställe på Per Albin Hanssons väg som knivrånades och  rånaren försvann från platsen på cykel. Han hotade personalen men det är ännu oklart om rånaren kom över några pengar (?). Polisen spårade med hund på platsen, utan resultat. Vi fortsätter att spana, säger inre befäl vid Malmöpolisen.

Jag har haft besök av en medskribent och hans fru, det var kul. Det krävdes lite planering och som den infödda Malmöbo jag är ville jag visa upp det bästa och ställen som det skrivs om i både positiv och negativ bemärkelse. Vi började med en plats där en ung kille från M-falangen fick halva skallen bortskjutet för några år sedan och gästerna förundrades över blommor, foton och ljus som ”prydde” trottoaren ännu efter så lång tid.

Jo såklart att vi körde förbi Islamic Center inget kul för en ateist att visa upp men det är att gilla läget…..nej jag gillar inte läget. En liten bit därifrån bland ogräset står ännu ett minnesmärke  och vittnar om ett Malmö som inte känns ok. Trez Persson föll offer av Mangs kulor, en ung människa som fick sätta  livet till i en galen värld och stad. Vi for vidare till nästa plats som står under islamisering, ett islamskt kulturcenter skall byggas här med bönerum i två plan och simhall.

Detta bygge skall självklart idka könsapartheid och vara främst för Rosengårdsfamiljer. Det är så vi integrerar oss  i Malmö stad. ”Våra” folkvalda har godkänt byggnationen och nu sätter man igång, ryktet säger att Saudi Arabien pröjsar. SD har reserverat sig och grannar har protesterat till ingen nytta för de är ”rasister” och ”främlingsfientliga”. Vi säljer ut vårt land.

Vi körde förbi Persborg och kollade in gatuköket där en nittonåring blev avrättad för ett år sedan av tre brödrar ur K-falangen, de fick sina domar förra veckan jag tror det var femton år var och sedan full fräs vidare till Rosengård. Jag ville visa att det finns två sidor av Rosengård, hyreslägenheter och på andra sidan Amiralsgatan med  bostadrättslägenheter med staket runtom. Faktiskt finns det tre delar Rosengård,

en gammal del bestående av villor och det området håller på att bli muslimskt för det ligger väldigt bra till för de som idkar fredagsbön med rumpan i vädret.

Det var dags för en bensträckare och det företog vi oss på en kyrkogård, närmare bestämt Mellersta kyrkogården och där visade vi en annan galen sida av Malmö. I den delen som kallas för zigenarkyrkogården, där sparar man inte på penningarna eller bling bling. Något mer svulstigt och vulgärt är svårt att finna.

Gamla zigenarfarmor satt på en stol i skuggan under ett träd och de unga zigenarkillarna satt och njöt i solen mellan gravar och sin bil, en riktigt stillsam och ”mysig” vy. En kvinna som ledde sin cykel stannade till och pratade några ord med oss och hon var lika förundrad som vi, att lägga ner så mycket pengar på döden, inte riktigt friskt.

Nu var vi lite matta och vi behövde fylla på energi och kosan styrdes mot Möllan för att där besöka Malmö Choladfabrik, en småskalig pralintillverkare med tillvaratagna grejer från förr i tiden då Mazetti levde. Efter vår fika släntrade vi över till Möllevångstorget och beskådade alla de pubar med billig öl och illegala immigranter som vi alla nu blivit upplysta om i press, där var mycket folk och åt. Torghandeln var i full gång och jag pekade ut den enda svenska butiken som finns kvar. Multikulti men utan svenskt.

Sedan blev det middag vid havet och ett dopp i Öresund som nu håller cirka nitton grader. Zlatans hus pekades ut i farten och vi styrde kosan söderut till brofästet, ett mäktigt bygge, Öresundsbron. Här fraktas allt möjligt över och hur mycket illegalt får vi aldrig reda på och vem bryr sig? Vi lever i en global värld där vi står ensamma utan gränser, det finns de som ser om sitt hus och mina grannar säger att Danmark är tuffare.

Väl hemma vankades det köpepizza bakad av den jugoslaviska pizzabagerskan på vårt torg och till den Nyköpings brännvin i goda vänners lag, ett brännvin med smak av sötlakrits mmm.

Tänk att det skall behövas vänner ända från Sörmland så att man ger sig tid att turista i sin egen stad. Att kunna visa runt och berätta om nytt och gamalt och om sina minnen om hur det såg ut en gång. En reflektion över tidens gång, lite till det bättre och annat till något helt annat.

Hatblogg….nej vänskapsblogg. Skål.

(Idag är det ännu en gång mordrättegång, vi gillar olika)

Etiketter: , , , , ,

Detta inlägg postades fredag, 17 augusti, 2012 kl 07:50i Brottslighet, Gott & Blandat, Inrikes, Invandring, Islam, Om livet och naturen, Politik.Du kan följa alla svar till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Både kommentering och pingning är för närvarande avstängt.

9 kommentarer till “Saudi, vänner och turism.”

  • Pettersson skriver:
    18 augusti, 2012 kl 08:12

    Inget fel på Akvavit men har du inte provat en riktigt blandad GT så har du missat mycket…

    http://petterssons.bloggsida.se/politik/bjudning

  • Lasse S skriver:
    17 augusti, 2012 kl 23:43

    Hur kan man dricka något annat än Linje Akvavit???
    Undrande

  • malmo skriver:
    17 augusti, 2012 kl 17:37

    Christian sakta i backarna, det var endast ett smakprov annars var huvuddryckerna vin och öl.
    Det var väldig vad herrarna hänger upp sig på spriten….det andra då som jag skrev om?

    Eva-Marie

  • Christian skriver:
    17 augusti, 2012 kl 16:44

    Brännvin och köpepizza – det låter inte som en kombination jag skulle vilja prova, snarare något som skulle platsa på matbordet hemma hos en A-lagare…

  • malmo skriver:
    17 augusti, 2012 kl 14:51

    Du har rätt Ruben den är söt och man kan dricka den som gottis.
    Ouzo var länge sedan man drack ända sedan jag tågluffade till Kefalonia en gång för hundra år sedan.

    Pettersson hur går det med din Piraten då? Slut?
    Eva-Marie

  • Ruben skriver:
    17 augusti, 2012 kl 13:37

    E.M. Jag gillar själv Nyköpings brännvinet, men för ”vissa” smaklökar kan den vara aningen sliskig o söt. Ett annat alternativ är den grekiska Ouzon, den går min själ inte av för hackor den heller.

  • malmo skriver:
    17 augusti, 2012 kl 13:32

    Tack för tipset Carina, får tänka på det då. Inte denna text för mycket vatten hinner flyta under broarna tills dess men helt klart en redovisning över ett olikt Malmö kommer det att bli.

    Pettersson smaken är som r…n klöven ;)
    Jag gillade den….nu blev jag sugen på en hutt.
    Eva-Marie

  • Pettersson skriver:
    17 augusti, 2012 kl 12:26

    Nyköpingsbrännvin, fy fan!

  • Carina-Fina skriver:
    17 augusti, 2012 kl 09:17

    Vicken resa, Eva-Marie!
    Mitt förslag:
    Spara den till maj nästa år när SvT kommer att bryta nacken av sig för att beskriva det Malmö som ditresta ska inbillas finns.
    Skicka texten till avpixlat och publicera ”Sanningen som motvikt till SVTs pr-sagoberättelser.” från en som bor där hela livet inte bara vid eurovision.
    Det här måste läsas.